Alla dessa fördomar! Jag blir inte klok...

Om jag säger att jag är en ensamstående mamma, vad tänker ni då? Antagligen att jag kämpar för att få livet att gå ihop, kämpar med pengarna, jobbar och tar hand om mitt barn på bästa sätt.
Om jag då säger att jag är 22år och att jag var 19år när jag fick mitt barn? Oops, genast blev era åsikter om mig annorlunda. Vad kan ni tänka nu då? Hon måste helt enkelt ha blivit oplanerat gravid, hon har ingen utbildning, stackars barn med en sådan mamma, hon lever på soc, kan inte ta hand om barnet.
Om jag dessutom berättar för er att mitt barns pappa är kurd? Oj, oj, oj... Stackars flicka, blev lurad av pappan till barnet. Hon borde ha gjort abort. Pappan ville inte ha barnet, det var därför han lämnade henne.
Så om jag berättar för er att jag är muslim? Vad kan ni tro om mig då? Men oj, jag trodde hon var svensk. Men men, det förstås alla invandrare skaffar barn när de är unga. Det borde jag ha förstått. Bidragstagare. Hennes familj hotar henne säkert, misshandel, hedersvåld, ja det finns många ord för det.

Jag kan fortsätta i evigheter! Men jag har ett barn att ta hand om så jag har inte evigheter på mig.

Men kan ju börja med att presentera mig lite bättre. Jag är en svensk tjej på 22år. Jag blev mamma när jag var 19år och konverterade till islam för några månader sedan. Mitt ex vet inget om detta och inte heller min pojkvän. Så nej, ingen har tvingat mig till detta. Jag är aktivt arbetssökande och dessutom studerande.

Detta blogginlägg blev inte så genomtänkt då min son sitter strax bakom mig och pratar på... Lite svårt att koncentrera sig då. Men detta är ett riktigt intressant ämne så jag ska nog fortsätta på denna tråd senare när jag har mer tid.